Denna veckas första dag avlöpte i 180knyck, trots både chigong&avslappningsövning, hade jag en vilopuls av inte denna världen å inte blev det bättre av att dagen avslutades med storgrupps-personalmöte, där jag endera inte fatta eller inte orka ta in vad som sades å sen inte palla med att fråga i en så´n stor grupp, PHU!

Jamen ni hör ju: en mening på fyra rader! Nu får jag ta å dra i handbromsen å grisnita för att inte frontal-lobs-krocka! Som tur va hade jag tid hos KlokaGumman, det va bara det att jag höll inte på att hitta dit! När jag satt mig i bilen å bilen börja rulla visste jag plötsligt inte hur jag sku köra för att ta mig till henne. Stort grått fält på min inre kartbild!  Till slut kunde jag orientera mig, lokalsinnet kom tillbaka å jag tog mig dit jag skulle.

Väl inne hos henne vräkte jag ur mig allt å hon lyssna uppmärksamt på min flod av ord tills den ebba ut i en tunn liten bäck av gråt. Då börja hon med attt bara bekräfta vad jag sagt å sedan utifrån det fråga hon vad jag själv tyckte jag borde göra . Hon ansåg att hon inte behövde ge mig nå´ra råd, att jag själv är klok nog att veta vad som behöver göras å sägas, det är bara det att hon med sina klara ögon hjälper mig att se vad.

Så nu har jag gjort en lita lista på nödvändiga åtgärder å en av dom mer positiva är att ha roligt! att inte skala bort allt, utan låta sånt som genererar glädje vara kvar. Skapa, läsa, lyssna på musik å vara ute i solen kommer fortsättningsvis ha xtra hög prioritet.

Den mer jobbiga biten måste jag ta itu med oxå, med början i morron bitti.

Men det är då det. NU ska jag gå å umgås med Sonen en kvart medans Kärbon röjer i köket, sen hinner jag lagom få klar maten tills Dotra kommer hem från simträningen.

Därefter tänker jag inte göra ett jota, mer än att sätta t händerna i en stickning å meditera över garnets kulörskiftningar...

=0)

går å lägger mig, vill bara sova nu...

#0/

OM jag får tid denna dag, hade jag tänkt att det kanske sku vara lite kul för er som utmanat mig på olika sätt, men fått nobben, att ändå få reda på en del om mig. Så nu har jag snickrat ihop en mix av Era utmaningar, som jag som sagt ska besvara vi lämpligt tillfälle. Sålunda ser den ut i allafall;

Första bästa kompis:
Första kärlek:
Första riktiga kärlek:

Första husdjur:
Första köpta skiva:
Första piercing:

Första bil:
Första semester:
Första konsert:

Senaste måltiden:
Senaste alkoholdrycken:
Senaste gången du grät:

Senaste gången du skrattade:
Senaste spelade cd:
Senaste ringda telefonsamtal:

Har du nånsin;
Dejtat en av dina bästa kompisars kille:
Blivit arresterad:
Blivit kär vid första ögonkastet:
Fått ditt hjärta krossat:
Sagt att du älskar någon utan att mena det:
Haft ett one night stand:
Busringt till någon:

jobb jag haft:
ställen jag bott på:
platser jag har semestrat på:

ställen jag skulle vilja semestra på:
ställen där jag skulle kunna tänka mig att vara just nu:

favorit-maträtter:
favoritsaker utan rangordning
TV-program jag "älskar" att titta på:
filmer jag kan se om och om igen
personer jag kan berätta allt för

En sak jag ångrar:
Saker att göra innan jag dör;

Ber att få återkomma, nu lite påtår...

=0)

PS: har ni nå´ra övriga frågor går det bra att ställa dom på kommentarer.

(Det här kan ju bli hur spännande som helst, eller?)

Nu har jag gjort 1a å 3e punkten på min lista.

Dessutom hunnit skjutsa Sonen på fotbollsmatch, utfodra densamme samt yngsta systern med hemgjord pytt-i-panna. Kärbon skjutsa  hem Bonus, ty hon sku va med på nån hundgrej i e.m

Så, nu ska jag ta itu med 2ndra å 4e punkten på min lilla lista som tydligen inte behövde vara längre idag. Mycket runt omkring som tar tid oxå: även bloggen är en liten tidstjuv, men den får gärna snatta...

;0)

PS:kanske blire mannekäng uppvisning här på bloggen endera da´n om så önskas?

Vaknar i morse före kl.7 av att Sonen rycker mig i tån å glädjestrålande visar upp en tand som han tappat! Det är den sista av mjölktänderna, tror jag, det kändes väldigt speciellt iaf. Så det måsta vi ju fira: åt mysfrukost på loftgången, lite kyligt fastän solen ligger på. Tyst å skönt å rökfritt för inga grannar är ju vakna den här tiden på morronen. (om man inte räknar de enstaka sömngående hundägarna som passerade)

Nu är han inne hos sig å ser nå´t morronprogram å jag tänkte blogga lite i lugn å ro, passa på när övriga familjen sover.  Vad ska jag då skriva om idag?  Mitt Mående eller en ska-göra-lista? Kanske går dessa båda att kombinera, ty mitt mående beror mycket på allt det jag inte tycker mig hinna med.

Känner mig allt mer stressad ju längre fram på våren vi kommer. Äre måhända lövsprickningen som även påverkar mina stressmormoner, f´låt -hormoner ska det visst vara. Men kanske detta var en s.k Freudiansk felsägelse/skrivning? Mina stresshormoner kanske är hormoner som gifter sig med ett par stycken å ynglar av sig på löpande band å blir bara fler å fler?

Har ju lovat "KlokaGumman" att skala av så mycket det bara går av självpåtagna uppgifter, men vissa saker bara måste ju göras;

• tvätta å lägga upp barnas alla vinter-ytterkläder på vinden.

(återstår att se om dom passar när det är dags för snö nästa gång)

• leta reda på barnas somrigare kläder, inklusive kepsar.
• hänga ut Mammans garderob för vädring innan upphängning på vinden.
• ta ner Mammans somrigare dito. (ska bli riktigt roligt å se den)

Nä det får faktiskt räcka, blir stressad när jag sitter här å skriver å inte får nå´t gjort. Känner mig faktiskt sugen på att dra igång nu: Tvättstugan nästa, hoppas den är ledig. Annars får jag lurpassa under f.m å se om den blir ledig "en timme efter bokad tid".

Ha det gott allesammans, hoppas ni får en riktigt skön söndag,

vad ni än tar er för...

=0)

.... vore bra att veta för jag är så in i bängen tröÖött. *gäspar*

Sonen fråga nå´n gång här i veckan:

"-Mamma, sku vi  kunna äta på KinaBuffe´när det kommer pengar?" å då svara jag lite frånvarande -jaa... på den frågan, å har man lovat så har man:

Så idag vi slog på stort å gick sta å åt på denna Kinarestaurang!

[Å ja lovar att ni ska inte få höra mig gnälla över ekonomin här nästa vecka, denna månad ska det gå ihop.... förhoppningsvis ;0) ]

Borde tagit pendeln in: är ju en bit att resa till stan OCH j#¤*kligt svårt att hitta parkeringsplats mitt i stan, mitt på da´n på en lördag, kan vi intyga. Kärbon släppte av oss utanför stället å for själv å leta: hitta en plats säkert fem kvarter bort!

(höll inte på ett hitta den efteråt, fniss)

Men besöket va värt att vänta på; vänlig personal, stor buffe´, god mat. Inredningen precis så kinesisk som man kan önska sig utanför Kina. Obligatoriska pling-plong-musiken lagom dämpat i bakgrunden, dock ej inne på toan, noterade Dotra. I ett hörn vid buffe´n stod en kock bakom en bänk/disk (nej, inte diskbänk) och till honom gick man med det man ville ha wokat!

Barna åt så småmagarna stod åt fyra hörn: Sonen lät hälsa till personalen att detta va hans bästa måltid! Dom blev så glada för det och lärde oss vad TACK heter på kinesiska: "tjetje" lät det som ungefär.

Kärbon förneka sig förståss inte heller, han är ju MellanSveriges största matvrak: Han åt av ALLT, men kommer inte att gå upp ett hekto!  Själv avnjöt jag sushi som ingick i buffén till min stora förtjusning! Det blir man ju inte så där däst utav, fast sen måsta jag ju testa den mongoliska kocken oxå! ( alltså hans matlagningskonst, inget annat) Så när måltiden va över satt även jag proppmätt!

På vägen hem drabbades jag av stora mat-schvimmen. (För er som inte är bekanta med begreppet kan jag förklara att det är en försvenskad variant på norrbottniska "palt-schvimmen". Dessa tillstånd inträder när man ätit något för mycket av något för gott att motstå.) Somnade där jag satt i bilen å orka knappt ta mig ur den när vi sku parka i garaget. Kändes som om jag sku ha vare drogad: vad har di i maten månntro? Nej ingen skugga må falla över restaurangen, det måst vare mitt blodsocker som spöka. (vet inte riktigt hur tôcke funkar)

Kärbon sucka väl lite å tyckte väl att jag va dötråkig som bara sov hela transportsträckan hem. Men vem drabbades av matschvimmen när vi komma hem? Jo Han! (he-he) Nyss när jag fråga om Han ville ha kaffe, svara Han knappt från soffhörnet. Tror att Han övergått till nästa fas: mat-coma (även det närbesläktat med norrbottniska palt-coma, rätta mig  om jag har fel)

Barna har just cyklat iväg å köpt lördagsgodis, efter att ha städat sina rum. (det blir ju ingen veckopeng annars) Nå´n mer mat behövs ju inte idag, inte på hela helgen känns det som, men en mörkchoklad-bit till kaffet blir det iaf. Jag tänkte att vi sku se på en rar liten film tillsammans, återstår att se om vi kan enas om nån. Personligen vill jag se "Frankie&Johnny"  Men jag blir väl nedröstad antar jag. Eller så äre nå´bra på TV?

Nu ska jag gå å försöka få liv i Kärbon genom att låta förförande kaffeångor strömma upp i hans söta näsborrar. Det slutar väl med att Han far upp å välter muggen ur näven på mig, kaffe far över hela soffan så att vi måste åka å köpa en ny på IKEA imorron!

HåhåJaja,önskedrömmar...

=0)

 En chef skulle anställa en ny privatsekreterare till sitt kontor.

Han gick ut i lokalpressen och satte in sin annons:

"Storbystad sekreterare med fördelaktigt utseende sökes till mitt kontor.

Hög lön kan erbjudas, speciella tjänster kommer att krävas"

Han fick in flera svar och han intervjuade flera storbystade skönheter.

Han fastnade till slut för en enormt söt tjej som var som en docka i alla avseenden.

När lön och andra förmåner skulle diskuteras så blev

chefen lite skamsen att han hade ställt sådana krav

som han hade gjort. Han sa:

"Detta med speciella tjänster, är det ok för dig?"

"Inga problem, jag har ingen pojkvän och du ser trevlig ut" svarade tjejen.

Chefen blev eld och lågor och förklarade vidare:

"Vad trevligt, om det nu är så att jag skulle vilja ha

lite mysigt med dig och att inga skall förstå vad vi pratar om

så kommer jag att säga att jag vill ha ett brev till Kambodja utskrivet"

"Ett brev till Kambodja utskrivet, ok" svarade tjejen.

Det gick ett par dagar och chefen kände att begäret

pockade på. Han tryckte ner knappen på snabbtelefonen och sa:

"Jag skulle vilja ha ett brev till Kambodja utskrivet".

Svaret dröjde lite men kom till slut:

"Gärna, men nu är det så att jag har det röda

färgbandet i skrivmaskinen idag..."

"Jaha, svarade chefen, då får vi ta det någon

annan gång".

Det gick en liten stund och sekreteraren kände

att hon svikit chefen lite och tryckte därför

ner knappen på snabbtelefonen igen:

"Angående det där brevet, skulle vi inte kunna

ta det muntligen"

"Det är redan för sent svarade chefen, jag skrev

nyss ut det för hand!"

Haver ägnat halva kvällen åt att gå på vernisage hos GerdaThyra,

 väl värt ett besök: hälsa på å njuuut av ögongodis!

Resten av kvällen borde jag ha städat (blev inte riktigt ordentligt gjort t förra helgen) men istället har vi ägnat oss nå´t mycke roligare:

Dotra, som nu frisknat till, ska va med på en simtävling nästa vecka.

Alla som går i fjärde klass i byn (kanske hela sockna?)  ska tävla mot varandra.

Varje klass ska delta med ett stafett-lag på fem7 stycken nånting.

Övriga klassen ska vara med i teamet genom att hejja på klasslaget.

Bäst hejjarklack tror jag oxå vinner nå´t,  så det blir viktigt det mä!!!

Dotra blev en av dom som sku få simma en sträcka.

Men inte nog med det:

Det visa sig att hon dessutom hade lovat att ordna en banderoll till hejjarklacken oxå ! OCH Tshirts!

Gissa underförstått vem hon tänkt sku fixa det: Jo, Lilla Mamman, som minst av allt behöver extra uppgifter nu!

("Du e ju så bra på så´nt Mamma, snälla" )

Övervägde för 2sekunder att blåvägra, eftersom jag en period här i mitt lilla röriga liv kämpar med att försöka prioritera å minska ner på alla icke akuta göromål.

Men så kom jag snabbt på en kompromisslösning:

-OK, jag kan hjälpa Dig med banderollen, fast Du får göra jobbet själv!

Å Tshirtar får var å en i klassen ordna själva.

Det gick hon med på och båda nöjda&glada börja vi med att gå igenom tygskänken:

en vit gardinkappa med två röda kanaler +volang, som jag tänkt vi sku trycka julmotiv på till hennes rum, offrades beredvilligt: bort med volang å sen zigzaga hon hela sidan, behövde bara lite hjälp med fållen.

Därefter fick jag rycka in som för-textare, skissa upp lagets namn, som hon sen legat på mage här nedanför mina fötter å målat i bokstäverna med knallröd färg. Saknas bara pinnar att hålla upp den med så äre klart! Hon tyckte inte min ide´om att vi kunde ta Brorsan gamla avlagda hockey-klubbor va nå vidare bra, utan sku fråga TräslöjdsMajjen om typ rundstav.

Tycker det va så himla ansvarskännande, kreativt å hjälpsamt gjort så samtidigt som hon streta på med bokstäverna så fråga jag om lov att skriva om detta här på bloggen. Fick t.o.m benådad tillåtelse knäppa en bild när hon va i full färd med att måla. Åsså strejka Min Vän Kameran! Änte typiskt så säg! Va har Tingen emot mig detta månvarv?

Men kommer nöd kommer råd, eller va det heter, fiska fram mobilen å knäppte kort å MMSblogga, det har ju funka förut, vid ett par tillfällen.

Fast nu har det dröjt bra länge å inget synbart resultat, vad jag sett iaf?

Men dyker det upp en liten bild på en liten människa med STORT hjärta så hör den bilden till den här texten, bara så ni vet.

Håll utkik: själv håller jag på å somna där jag sitter, tack å lov att det snart är helg=sovmornar!

Go´Natt Allesammans, whereever You are....

#0O

PS: eftersom ingen bild dök upp på ½annan vecka lägger jag in denna där Hennes Tshirt  å en bit av banderollen syns: